Trälen

Trälen är en ö i Kattegatt som Volvo köpte till sina anställda på 50-talet. På ön, förutom små stugor, fanns det restaurang, kiosk och badmöjligheter.
Volvo bedrev semesterverksamhet på ön fram till 90-talet, och sedan dess har det stått tomt.
Restaurangen och några hus brann för några år sedan ned.
År 2011-2012 såldes Trälen till ett fastighetsutvecklingsföretag. De har en vision att åter få liv i Trälen (eller Lilla Fjellsholmen som det nu heter).
Men på grund av svårigheterna att få ut vatten och avlopp på ön så har arbetet dröjt. Just nu beräknas

Jag var för några år sedan ut på hela ön, men nu har de satt Obehöriga äga ej tillträde-skylt och en kedja för bron. Det vill jag ej trotsa när det finns tydliga ägare.

De hus som jag har tagit kort på nu står på den första ön. Det är tre byggnader som står där.

Fäboden

Långt ut i dalaskogarna finns denna fäbod.
Husets möbler fanns kvar, vilka var från 1900-talets början och äldre.

Tågen

I Småland finns ett gäng smalspårståg ensamma kvar på rälsen.
Den smalspåriga järnvägen används dock fortfarande som "turistväg".

Kalklinbanan

Kalklinbanan var 41,2 km lång och gick Forsby - Köping.
Slutstationen på linbanan var Köping där man fram till 1978 tillverkade cement.
Linbanan var 1941 Europas längsta linbana och 1987 fram till påbörjan av rivningen 2013 världens längsta fungerande linbana.
Linbanan kördes för sista gången 26 juni 2013 och då för att samla in alla korgarna för skrot.
Kalklinbanan hade då varit i drift mellan 1941 - 1997, alltså 53 år!

Linbanan bevarades som industriminne och testkördes varje år.
Det har varit tvister sedan 2009 om linbanan ska rivas eller inte. Vissa ville rädda, ägaren vill riva.
Idag är alltså stora delar av banan riven, men det finns en bevarad del mellan Malmberga - Granhammar. Även några korgar finns bevarade.

Byggnaden på bilden är drivstationen i Malmberga.

Färgstarkt

När jag egentligen var ute på andra uppdrag, så skymtade jag detta hus genom en skog av syrén och gamla äppelträd.

Huset ligger strax utanför en större stad och jag hittade att det bland annat har tillhört en motorcykelklubb som på mitten av 80-talet flyttade in till stan.
Jag skulle nog gissa på husets skick att det har stått tomt sedan dess.
Unga personer har övat sin graffiti-färdighet på vartenda centimeter inomhus, och det var verkligen en färgexplosion när man klev innanför dörren.

Pappersbruket

Sällan som man åker tillbaka till ett ställe så många gånger som jag har åkt tillbaka till pappersbruket. Det blir en resa ungefär vartannat år.
Det är intressant och se förfallet och vad som händer med stället under tiden som man inte har sett det.
Nu kändes det mer förfallet än någonsin. Vattenpölarna var större än någonsin. Kommer det att stå upp nästa gång jag kommer dit?

Lite information om pappersbruket:
Redan 1897 uppförde Gravendalsverken en sulfitfabrik och kompletterades med en sulfatmassefabrik 1910 (denna).
Under 40-talet blev fabriken ett fullskaligt pappersbruk.
Konjunkturen försämrades under 60-talet och under 1971-1972 så lades verksamheten som Billerud hade ned vid bruket.
Billerud sålde egentligen fabrikslokalerna till Lesjöfors AB redan 1968. Efter att Billerud hade lagt ned sin verksamhet fortsatte Lesjöfors att tillverka tapeter, trähyllor och skruvfjädrar.
Lesjöfors AB gick i konkurs 1985.

Den sista produktionen på bruket var tillverkning av bilfjädrar 1985-1986.
Sedan 1994 har pappersbruket ingen juridisk ägare, därav att det står.

Kolmilan

En bra bit ut i skogen hittade min mor en konstig liten "grotta". Hon tog med mig till stället och vi började undersöka området.
Vi hittade grund till en jättestor kolmila, så spisen har förmodligen stått i en liten kolarstuga.